Irriterad
Ett inlägg såhär kl 4 på natten.
Jag är bara så irriterad! Vad vill människor?
Jag är så trött på folk. Först är det en sak, sen är det en annan sak.
Man vill väl bara vara glad, lycklig?
Och varför kan det inte bara vara lätt att dra härifrån? För tydligen så är det inte det.
Varför måste jag älska mitt jobb så mycket? Det är helt underbart, kan inte ens tänka mig att vara utan det.
Men när jag tänker efter så önskar jag att jag inte gillade det. Då hade det nog varit lättare att flytta.
Och varför kan det inte bara vara lätt att dra härifrån? För tydligen så är det inte det.
Varför måste jag älska mitt jobb så mycket? Det är helt underbart, kan inte ens tänka mig att vara utan det.
Men när jag tänker efter så önskar jag att jag inte gillade det. Då hade det nog varit lättare att flytta.
Det är så ingrott här så att jag får panik. Människor kan inte tänka klart.
Jag hör inte hemma här. Det känns långa vägar. Och jag VILL inte.
Ändå har jag problem, ändå har jag så svårt för att lämna.
Vad fasiken gör man? Jag hör inte hemma här! Dra mig härifrån
Det är som om jag faller emellen.
Vad fasiken gör man? Jag hör inte hemma här! Dra mig härifrån
Det är som om jag faller emellen.
Som om jag inte är på riktigt, men heller inte på låtsas.
Som flugan mellan fönsterrutorna.
Som flugan mellan fönsterrutorna.
Den lever. Den ser världen på andra sidan rutan, men den kan inte lämna det lilla utrymmet mellan glasen.
Hela tiden söker den vägen ut.
Hela tiden har den en längtan att få vara på riktigt.
Hela tiden söker den vägen ut.
Hela tiden har den en längtan att få vara på riktigt.
Kort, men med väldigt mycket känsla
Tänkte bara göra ett snabbt och kort inlägg.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHH!
